Målet med det andra arbetspaketet är att utveckla nya medel för att stöda personalen i sitt digipedagogiska utvecklingsarbete. Målet nås genom a) att värdera och utveckla existerande studiehelheter, b) att utveckla nya studiehelheter i högskolepedagogik och c) att  värdera och planera undervisningslokalerna på nytt.

Nya kurser för lärarna planeras med handledning i hur de parallellt kan genomföra digital undervisning som inte är bunden till tid eller plats och pedagogiska lösningar i den interaktiva närundervisningen som sätter fokus på studeranden.

WP 2 förverkligas som fyra nya kurshelheter som bearbetas i egna arbetsgrupper.

WP 2a. Inre och yttre miljöer i högskoleundervisning, -handledning och -studier

Arbetsgrupp
Maria Byholm (Tritonia), Charlotta Hilli (ÅA), Tove Forslund (ÅA), Bettina Backström-Widjeskog (Novia), Carina Kiukas (Arcada), Michael Uljens (ÅA), Anu Ylitalo (Tritonia), Katri Rintamäki (Tritonia), Sanna West (Tritonia), Sanna Eronen (VU), Yvonne Backholm (ÅA).

Delprojektets bakgrund och målsättning
Målet för delprojektet är att analysera de redan existerande kurserna LIN 1-4 på Tritonias EduLab och kurserna som hör till grundstudierna i universitetspedagogik vid Åbo Akademi. Utgående från analysen struktureras fem kurser som utgör den nya grundstudiehelheten för högskolepedagogik (25 sp).

Det andra huvudmålet är att precisera lärarnas pedagogiska digitala tänkande, behov och beaktande av dessa i förhållande till planeringen av de nya kurserna. Målet med studiehelheten är ett program som stöder högskolelärarens undersökande och fortgående utvecklig av sitt eget arbete i grupper, på alla utbildnings- och vetenskapsområden.

Forskningsplan
Digipedagogisk testning och utvärdering av LIN-helheterna: de redan existerande LIN-studiehelheterna värderas med hjälp av  utrustning och kunnande vid Åbo Akademis Experience Lab.

Under våren 2018 utvecklas två nya kurshelheter enligt målsättningen för HELLA-projektet. Planeringen av undervisningslokalerna kommer att vara föremål för en speciell granskning. Teoretiskt grundas utvecklingsprojektet huvudsakligen på icke-affirmativ didaktik. I forskningen som gäller planeringen och undersökande uppföljningen av de nya kurserna tillämpas aktionsforskningens principer samt principer om utvecklande arbetsstudier och pedagogisk designforskning.

Arbetsplan
Projektet består av följande delar:

  • Hösten 2017 – Våren 2018: Planering och forskning.  Två nya digipedagogiska helheter utvecklas för pilotering. (Ansvarspersoner: Maria Byholm, Charlotta Hilli)
  • Hösten 2018: Pilotering och utvärdering av studiehelheten. Dessutom organiseras vid behov virtual reality och augmented reality –baserade workshopar för lärare i samarbete med Experience Lab.
  • Våren och hösten 2019: Förverkligande av kursen och publicering. En ny modell för digipedagogisk inredning av nya undervisningslokaler i förhållande till pedagogisk praxis utvecklas.

 

WP 2b. Pedagogisk handledning (5 sp)

Arbetsgrupp
Renata Svedlin (ÅA), Heidi Blom (Vasa Yrkeshögskola), Michael Uljens (ÅA), Nina Nässlin (VU)

Kursens bakgrund och målsättningar
Kursens mål är att behandla olika slag av handledning som delar av universitetslärarens pedagogiska kompetens. Handledning sker bland annat i formen av handledning under akademiska kurser (kursledare), handledning under laborationer, praktiska övningar m.m. (kursledare),  handledning under genomförande av praktik (arbetsplatshandledare), i samband med studerandens avhandling pro gradu och motsvarande akademiska arbeten och inom studievägledning (studiebyråerna). Handledningen sker vanligen vid sidan av kursplanernas formaliserade måldefinierade delar och ges sällan större uppmärksamhet till exempel i kursbeskrivningar. Ur studerandens perspektiv är handledningen betydelsefull och ofta avgörande för studieframgången.

Forskningsplan
Traditionellt har kurser inom handledning existerat till exempel inom lärarutbildningens nätverk av övningsskolor – eNorssi. Skolorna inom eNorssi har organiserat ett kontinuerligt pågående program omfattande 25 studiepoäng som handlar om handledning inom ramen för lärarutbildningen. Ett annat väletablerat program utgörs av det nationella projektet VERME, som handlar om gruppmentorskap, med kurser som genomförts från och med 2006. I Norden har särskilt Norge en långvarig tradition av handledningsverksamhet och utbildning inom handledning. Också i Sverige finns en långvarig handledningstradition och forskning om handledning. I relation till det nu aktuella målet att utveckla och utpröva ett kursinnehåll inom handledning för en kurs på 5 studiepoäng inom högskolepedagogik, är det nödvändigt att både kritiskt granska existerande praxis och att samtidigt tillägna sig framarbetad kunskap och erfarenheter av  handledningsverksamhet.

Arbetsplan:

  • Hösten 2017-Våren 2018: Analys av existerande teorier och kurser i handledning – kursinnehåll, positionering inom handledningstraditioner, handledning positionerad i pedagogisk teori samt erfarenheter av samverkansprojekt med Vasa övningsskola, tema handledning.
  • Hösten 2018: Pilotering och testning av studiehelheten, utprövande av olika moduler och dialog med skolor/högskolor om specifika innehållsområden
  • Våren och hösten 2019: Utvärdering och publicering

 

WP 2c. Pedagogisk ledning av utbildningsprogram (5 sp)

Arbetsgrupp
Michael Uljens (ÅA), Janne Elo (ÅA), Jenni Kantola (VU), Christa Tigerstedt (Arcada)

Kursens bakgrund och målsättning
Dagens situation, då högskolorna har övergått nästan helt till utbildningsprogram, kräver allt starkare pedagogiskt kunnande av ledare för utbildningsprogram. För tillfället har endast ett fåtal ledare pedagogisk utbildningsbakgrund. Syftet med kursen är att utveckla ledarnas pedagogiska kunskapsunderlag och färdigheter samt med hjälp av den flerspråkiga helheten erbjuda pedagogiskt kunnande gällande följande temaområden (planen är preliminär):

  • Expertens pedagogiska kunskaper
  • Att bygga upp utbildningsprogram pedagogiskt
  • Ledarskap och utveckling av expertsamfundets kunskaper
  • Kollegial administrationskultur i högskolor
  • Ledarskap i undervisning, lärande och examina i högskolor
  • Utbildningens strategiska ledarskap på universitetsnivå

Forskningsplan
Pedagogiskt ledarskap har tidigare mestadels undersökts i en skolkontext men inte i en högskolekontext. För att möta behov hos studiehelheternas ledare, genomförs aktionsforskning med syfte att granska ledarnas olika praxis och uppfattningar om pedagogiskt ledarskap i högskolor. Syftet med undersökningen är att förstå och utveckla fenomenet pedagogiskt ledarskap i högskolor på ett tvärvetenskapligt sätt genom att kombinera pedagogik, ekonomi och förvaltningsvetenskaper. I projektet kombineras speciellt educational leadership -forskning, europeisk didaktik och angloamerikansk curriculum-teori. Inom projektet görs doktorand- och post doc- forskning. Forskningen publiceras i internationella tidskrifter och samlingsverk.

Arbetsplan
Projektet består av följande delar:

  • Hösten 2017 – våren 2018: Planering och forskning
  • Hösten 2018: Pilotering och utvärdering av kursen
  • Våren och hösten 2019: Förverkligande av kursen och publicering

 

WP 2d. Digitala informationsresurser och effektiv informationssökning i lärarens arbete (5 sp)

Arbetsgrupp
Katri Rintamäki (Tritonia), Sanna Eronen (VU), Anne Lehto, Heidi Troberg, Anne Aro, Essi Turunen, Linda-Marie Evertson ja Ellinor Hjerpe (Tritonia)

Kursens bakgrund och målsättning
Digital inlärning grundar sig på fenomenbaserad inlärning där det är centralt med kunskaper i mångsidig informationssökning och värdering av information. I digital inlärning framhävs bibliotekens betydelse som centrum för undervisning i informationssökning samt stöd för inlärning och studier. Informationssökningen är central i studier för grundexamina, fortsatta studier, forskning och projektverksamhet. Högskolebiblioteken använder största delen av sin litteraturbudget till digitala informationsresurser som stöder högskoleundervisning och forskning.

En nyckelfaktor för att effektivt kunna söka och utvärdera information är att stärka undervisnings- och forskningspersonalens informationskompetens och kompetens i att använda informationsresurser pedagogiskt. Inom projektet kommer man att utveckla och pilotera en mångsidig studiehelhet i informationskompetens som blir en bestående del av studierna i högskolepedagogik.

Arbetsplan
Projektet består av följande delar:

  • Hösten 2017 – våren 2018: Planering och forskning
  • Hösten 2018: Pilotering och utvärdering av kursen
  • Våren och hösten 2019: Förverkligande av kursen och publicering